idag rann det över.

och det känns så skönt nu.

Man ska alltid akta vad man skriver på bloggar och liknande, tänka ett steg längre. Men för det ska man inte heller hålla saker inne, men med respekt för andra så tycker iallafall jag att man kan lämna lite åt sidan när man skriver av sig så att hela världen kan läsa ifall den vill.

Iallafall så har jag haft massor att göra på jobbet, helt mitt eget fel då man är alldeles för mesig för att säga ifrån och sätta ner foten. Det blir lätt att man säger, nä men jag gör det ja, för att sedan har alldeles för många saker att ta tag i så man inte ens hinner med det ena.

Idag vart det iallafall för mycket och just då var det jobbigt. Men nu känns det skönt.

Så skönt att man får en liten kick i röven som säger till en att: nu får du säga ifrån, för det är ingen som kommer att lära sig ifall att du fortsätter ta över andras fel och misstag. Dessutom så har ingen medlidande för dig när du själv tar på dig saker. Eller tar över saker för den delen.

Och det var precis detta jag behövde höra. Jag behöver någon som säger åt mig att lägga av, för jag blir ingen bättre medarbetare för att jag stressar hela dagarna för att hinna med och bla rätta andras fel. Eller ta ett ansvar som vi är fler att dela på.

Så idag säger jag tack för att det vart för mycket, för nu kommer det bli lättare framöver.

--------------------------------------------

Magen mår bra, och jag mår bra, förrutom lite små krämpor som ryggvärk och bäckenvärk. Jag får nått som jag tror är sammandragningar när jag stressar allt för mycket och när jag kutar framochtillbaka. Liten där inne kickar på för fullt och ibland undrar jag hur pass det kommer att kännas längre fram, då den redan nu kickar till ibland så man rycker till.

Jag blir förvånad när jag går förbi spegeln, för magen har växt en del på sista tiden tycker jag..

Ikväll vart det förresten en promenad hem från jobbet då jag missade bussen precis. Kom ändå hem tidigare än vad jag hade gjort om jag hade stått och väntat i kylan tills nästa buss kom. Nu fick jag gå av mig arbetet från dagen, prata med mamma och få friskluft.

Blev även en prommis i morse då vi var och lämnade in bilen på verkstaden kl 8 och då fick vi så fint gå hem. En bra morgonpromenad för byrackan, även för trötta husse och matte!

Mina höfter och min rygg tycker däremot inte att det är lika roligt med promenader. Inte så långa som det har blivit i dag iallafall. Men det som inte dödar det härdar, eller hur! :)

nu ska jag faktiskt gå och lägga mig, känner mig helt utslagen och längtar efter den sköna känslan då sömnen sliter tag i en där under duntäcket. :)

natti.