onsdag 9 februari 2011

vad gör jag vaken nu?

ja, det kan man ju fråga sig. Men har man en kissnödig odåga så har man.
Peter jobbade längre än vad jag trodde så han kunde inte ta kissrundan innan läggdags som jag hade trott.
Så det var bara att packa på sig en massa kläder och KNYTA skorna. som inte är så jätte roligt skit skoj längre.
Det tar emot och värker och banne allt mig djävulsskap.
Nu är ju jag ganska nätt om magen, men tro mig, denna magen gör ändå stort väsen av sig.

Jag har inte direkt bloggat lika intensivt som jag gjorde här för ett tag sedan. Kan bero på att jag inte är sjukskriven längre.
Kan bero på att jag försökt tagit tag i mina lediga stunder och inte bara legat i soffan med datorn framför näsan.

Jag jobbar ju 75% nu och den lilla skillnaden gör stor faktiskt stor skillnad.
Det går hyffsat, självklart känns det i bäcken och rygg efter en heldags stående arbete.
Ikväll gick jag ensam på föräldragruppen för att P jobbade kväll.
Vi pratade amning.
Och det är nåt som jag inte direkt har tänkt så mycket på.
Funkar det så funkar det och gör det inte det så finns ju andra alternativ.
självklart vill jag att det ska fungera och jag kan förstå att man känner sig otillräcklig och kanske rent av värdelös som mamma om man inte kan amma sitt eget barn. Men det är inget jag känner en press eller panik över.

I helgen när vi var på 3års kalas hos fin tjejerna så träffade jag en mamma till en 2månaders bebis. Och hon hade inte kunnat amma, mjölken tog tvärslut och de fick börja använda ersättning istället. Och det funkade utmärkt tyckte dom.
Visst var det jobbigt att pallra sig upp och fixa och dona med det istället för att bara kunna slänga fram tissen liksom.
Men pappan blir ju mera delaktig och mamman kanske inte känner sig som en kossa heller.

Men som sagt, självklart vill jag amma mitt barn,om jag kan.
Och självklart hoppas jag att jag kan.
---------------
nu ska jag lägga mig och försöka hitta en ställning bland alla kuddar och täcken som duger åt lilla livet där inne i magen.
Hoppas den vill ändra dygnsrytmen lite lite när den kommer ut.
Annars kommer vi att ha å göra med en riktig nattuggla.
grattis i såfall, Malin och Peter.

Inga kommentarer: