Till dig, min Ia.

punkt. jag skulle kunna lämna detta med en endaste

punkt.

Men eftersom det handlar om ett av det största av livet,

om något stort som andra ofta tar förgivet.

Så fortsätter jag här,

för att försöka sätta ett litet plåster på det största såret du har där

Det klias, skaver och bränns

När det borde endast kännas härligt

Vi andra kan inte förstå hur det känns.

Just nu är allt bara besvärligt.

orättvisor finns överallt

det vet vi alla

men är det inte fel att det som borde kännas varmt är kallt

och varför står man still när det känns som om ska falla?

Jag vill hjälpa på alla vis

leda dig igenom

detta dis.

Men vad kan ta bort den smärtan som du känner?

Den som på dig kliar, skaver och

bränner?

Vad jag vill säga är att jag finns här för dig, närhelst du behöver mig,

tillsammans med dig, skriker vi åt ödet

varför valdes denna väg och varför vek du inte av vid krönet?

Vad gjorde du fel och varför just du?

Men ta inte på dig skulden, låt din tanke vila och låt det göra ont nu.

vem bestämmer åt vilket håll livet går, är det han som kallas fader vår?

Isåfall kan han komma ner och göra rätt åt sina fel.

för mina fina moster är trasig. Gör henne hel.

För hon är värd allt guld och silver som finns på vår jord

Men inget är större än dessa ord

Jag älskar dig, det vet du

och kunde jag så skulle jag ta bort allt det onda

just precis nu.

/Malin